Det är såklart inte kul att Jonas bor så långt borta. Ville bara inleda med det så ni inte får för er att jag tycker distansförhållande är värsta balla grejen som alla borde köra på.
Men.
Det är lite mysigt att alltid ha något att se fram emot. Speciellt nu den här våren när vi lyckats pussla så att vi ses minst en gång i månaden, oftast varannan eller var tredje helg. Den här pirrande känslan i magen och längtan efter att ses. Det är rätt härligt. Och att man liksom tar vara och njuter av varenda sekund man får ihop.
Däremot en nackdel (förutom de uppenbara) är att det alltid är nedräkning mot helgen. Idag till exempel, känns det som att det snart är helg. Ba ehm njae det är tisdag.
Nu på lördag åker jag till Bästerås och stannar till på söndag. Det blir visserligen alltså bara en natt då, men sen kommer han ju till mig på tisdagen för vidare färd norrut på onsdag nästa vecka. Ni ser, det är den eviga nedräkningens vår!
No comments:
Post a Comment